måndag 16 november 2015

Karg och kalt.


I oktober åkte vi till de norra skogarna för att hälsa på min familj under fyra dagar. Som vanligt har skogarna och naturen i norr alltid förstått mer än söderskogarna, och höstens värme byttes mot innan-frostig karghet och kala färger.








Det är något med berg. Kanske alla berg, men mest med bergen hemma i norr. De finns där, och dem rör omkring inuti bröstet.










Vi promenerade, åt, Else fick prova gåstol (som blev en favorit) och vsåg film.Vi blir alltid lite som tonåringar när vi är hemma hos mamma. Dräller våra sakeromkring oss i hela huset, diskar inte, plockar inte bort efter oss. Konstigt att det där sitter så djupt i en, beteendet och känslan av att bli ett barn igen när man är hos en förälder.






Det var väldigt mysigt, och det var väldigt skönt att komma hem. Till vårt egna hem, där vi är vuxna och får bestämma allt själva. För jag älskar att vara vuxen trots allt, jag älskar att jag har valmöjligheter och ansvar och att få ha det på mitt och vårat sätt som vi väljer att ha det, egna och nya traditioner och maträtter och saker som vi tycker om. Jag älskar frigörelsen och självständigheten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar